Här följer en inspirerande intervju med en man som tappat över 80 kg med hjälp av LCHF-dieten. Inspirerande och kul att höra för alla som vill gå ner i vikt men samtidigt äta god och näringsriktig mat. Här berättas om hur man gå ner i vikt utan att banta eller att behöva ge upp "entrecote och bearnaise-sås". Dumpa kolhydrater, pasta och ris, ät rikligt med blomkål, broccoli, spenat - och kött, smör och majonnäs. 

Maten ger kroppen och sinnet näring, energi och ork. Den påverkar hur vi mår och hur snabbt vi återhämtar oss. Mat är också njutning, den fyller en social funktion och används inte sällan som belöning. När vi vill unna oss något efter en tuff prestation eller under en mysig hemmakväll är det ofta mat eller godis som det direkta valet faller på. Trots att vi kanske skulle må bättre av en lugn promenad skogen med någon vi tycker om eller ett avkopplande skumbad. ad. Mat betyder alltså mycket mer än bara näring för oss, och det gäller att komma underfundd med vad maten betyder för dig. Vilka är fällorna som har format din kropp till vad den är idag? Vad är det du faller för när du vill trösta eller belöna dig själv?

Våra instinkter

På samma sätt som vi instinktivt är programmerade att söka vila verkar vi vara programmerade att föredra fet och kolhydratrik mat. Våra förfäder hade i årtusenden svårt art hitta föda och var tvungna att vara fysiskt aktiva för att finna den. De utrustades med instinkten at tycka om energirik mat med högt innehåll av socker och fett. En instinkt som hjälpte dem att överleva. Idag är förhållandena i västvärlden de omvända. Idag kan vi i princip sträcka ut armen när som helst och grabba tag i något ätbart. Det lanseras oräkneliga livsmedel för "folk i farten" i form av drickyoghurt, bars, snacks och energiriks kex för snabb återhämtning. Poängen här är att det idag finns ett obegränsat utbud av snabbmat och sålunda tillgång till ett oändligt småätande, som till slut blir massiv övervikt. Du kan läsa mer på följande sida om att gå ner i vikt och hur du unviker att småäta kontra bantning och viktminskning. 

Gå ner i vikt - om övervikt och fetma 

Idag är övervikt och fetma ett växande problem både bland barn och vuxna. Och med övervikten följer en rad välfärdssjukdomar som diabetes typ 2 och olika hjärt- och kärl problem. I västvärlden skulle vi behöva en omvänd instinkt som hjälpte oss att äta balanserat och föredra vatten- och fiberrika livs medel som råa grönsaker och frukter.

Ät balanserat!

Att äta balanserat - både avseende innehåll och mängd - är viktigt för att må bra och samtidigt gå ner i vikt. En allsidig och balanserad kost med rikt inslag av frukter och grönsaker fyller kroppen med energi, vitaminer, mineraler och antioxidanter, och blir inte mindre viktig när du vill gå ner i vikt snabbt - tvärtom. Då blir det extra viktigt att ge kroppen bra bränsle och inspirera för en snabb viktminskning, men likväl beständig viktminskning. Motsatsen - en ensidig kost baserad på helfabrikat och snabbmat - kan i stället leda till brister och sjukdomar. Samma sak händer om man äter alldeles för lite, ständigt bantar eller går på diet. Det är inte meningen att gå ner i vikt ska vara detsamma som att knäcka dig själv såväl psykiskt som fysiskt. Om detta är din inställning så bör du nog snabbt tänka om. 

Vid ett högt proteinintag ställs det högre krav på funktionen hos organ som lever och njurar. Levern står nämligen för en stor del a^ omvandlingen av protein till socker, och vid höga proteinintag omvandlas mer protein till socker. I teorin borde detta innebära att leveri blir hårdare belastad. Studier på försöksdjur visar dock att protein snarare har en skyddsel fekt på levern. Detta kan bero på att proteir förser levern med byggstenar till den så viktiga kroppsegna antioxidanten glutation.

Aminosyror kan fungera som antioxidanter

Dessutom kan vissa aminosyror fungera som ett slags antioxidanter. Att protein belastar njurårna är en gammal sanning och det är riktigt att man inte ska äta mycket protein om man har problem med njurarna eller allmänt försämrad njurkapacitet. Detta beror inte på att njurarna skadas av ett högre proteinintag utan på att giftiga kvävehaltiga produkter kan anrikas i kroppen på grund av den försämrade njurkapaciteten.

Vad händer vid ett högt proteinintag?

Ett högt proteinintag har också antytt en ökad cancerrisk i flera äldre studier. Detta beror pa att ett högt proteinintag kopplats samman med en hög konsumrion av kött, framför allt stekt kött, vilket leder till en ökad cancerrisk. Protein från fisk, skaldjur, mjölkprodukter och baljväxter ökar inte risken för cancer, snarare tvärtom. Slutligen har också protein beskyllts för att vara en riskfaktor för benskörhet. Dessa teorier bygger på att vissa undersökningar har visat att protein kan öka utsöndringen av kalcium i urinen. När kalciumutsöndringen ökar drar de flesta benskörhetsexperter öronen åt sig. Detta brukar nämligen vara en varningsignal för att skelettet håller på att kalkas ur. Det finns undersökningar som visar att protein har den effekten, medan andra visar att medan andra visar att protein inte påverkar benmassan eftersom det samtidigt ökar upptaget av kalcium från kosten. På senare tid har det också kommit studier som pekar på att ett högt proteinintag faktiskt kan skydda mot benskörhet. Det verkar dock som om olika proteinkällor har olika effekter och enligt vissa stuiier har protein från kött en negativ effekt nedan protein från vegetabiliska källor har en skyddande effekt.

I det här inlägget tänkte jag inte skriva om att gå ner i vikt snabbt i första hand utan mer om de näringsämnen som är viktiga i din kropp, och som kan vara helt avgörande att ha koll på för att lyckas med din viktminskning. Det finns så många som vill gå ner i vikt snabbt, som vill tappa flera kilon på bara ett par veckor, eller ibland dagar, och som därav svälter sig; men detta är det sämsta du kan göra. Fokusera alltid på att gå ner i vikt snabbt OCH smart. Och med smart så menar jag hela enkelt att det blir en viktminskning som vara på sikt. Okej, vi böjar med att titta lite närmare på två viktiga näringsämnen i kroppen: proteiner och kolhydrater. 

Protein används av kroppen i första hand som byggsten, men kan också fiingera som en energikälla. Hur protein används i energiurvinningen beror på vilka aminosyror som ingår i proteinet i fråga. Eftersom protein innehåller kväve handlar de första stegen i proteinets nedbrytning om att kvävet tas bort från de ingående aminosyrorna (annars kan energi inte utvinnas ur dem). Sedan omvandlas den resterande molekylen, kallad ketosyra, till pyruvat som sedan kan brytas ned i citronsyracykeln. Många av de reaktionssteg som sker innan proteinet har blivit pyruvat kostar energi och detta innebär att en relativt stor del av proteinets energiinnehåll går förlorat som värme och inte kan användas av kroppen som energi - något som förstås inte är helt fel om man vill gå ned i vikt.

Om Kolhydrater

Den vanligaste kolhydraten vi får i oss är glukos. antingen som fritt glukos (det vill säga enstaka glukosmolekyler) eller i form av långa glukoskedjor som vi kallar för stärkelse. När cellen ska utvinna energi ur kolhydrater bryts de ned till glukos i magen, vilket sedan transporteras med blodet till kroppens alla celler. I cellerna bryts glukosen ned till pyruvat i en process som kallas för glykolys. Själva glykolysen sker utanför mitokondrierna i cellens vattenfyllda inre. Det nybildade pyruvatet transporteras sedan in i mitokondrierna där det bryts ned i citronsyracykeln. De slutgiltiga restprodukterna av kolhydratne brytningen är koldioxid som vi andas ut och ätten som vi förlorar genom urin, svett och som vattenånga i utandningsluften. Om syresättningen av kroppens muskler inte hinner med, som vid exempelvis hård fysisk träning uppstår en så kallad syreskuld i musklerna. När detta sker finns det inte tillräckligt med syre för att bryta ned glukos på vanligt sätt. I stället för koldioxid och vatten bildas då mjölksyra. Mjölksyran transporteras rill levern där den kan återbildas till glukos. Idag är det modernt att äta lite kolhydrater när man ska gå ner i vikt, men enligt min personliga mening är det vansinne att skala bort alla kolhydrater ur kosten. Även om du tänker gå ner i vikt snabbt, så behöver din hjärna en viss mängd för att fungera. Bli inte fanatisk, utan ät balanserat! 

De flesta har ett speciellt förhållande till detta energirika näringsämne: vissa skyr det som pesten och försöker till varje pris undvika att få i sig det, andra frossar i det i form av grädde i matlagningen, snacks, godis och olika typer av desserter och bakverk. Att fett är energirikt och att ett överdrivet intag leder till övervikt har de flesta hört och under 1990-taIet var den rådande uppfattningen att man skulle försöka begränsa sitt fettintag.i största möjliga mån. I dag, i början på 2000-talet, har fokus flyttats från fett till kolhydrater och socker.

Många människor betraktar inte längre fett som en viktig faktor bakom den epidemi av övervikt som har drabbat oss. Men handlar om så mycket mer än övervikt. Till fettet räknas många olika organiska löreningar, men det gemensamma för dem är att de är lösliga i organiska lösningsmedel som eter och aceton eller olika typer av kolväten som exempelvis kloroform. Det mesta fettet i vår kost kommer från något som heter triglycerider, men även fosfolipider och till och med kolesterol räknas till den här gruppen av ämnen. Fosfolipider är uppbyggda på liknande sätt som triglyceriderna, medan kolesterol inte alls liknar dessa föreningar. Fosfolipiderna utgör endast ett par procent av en genomsnittlig kost, men trots det har de många viktiga funktioner för fettabsorptionen och fungerar som byggstenar i kroppen. Våra kroppar tillverkar också en hel del fosfolipider.

Vitamin A har man känt till sedan början av 1900-taIet som en beståndsdel i ägg, smör och leverprodukter med förmågan att bota störningar soni riilväxthämning, infektionskänslighet och problem med huden. Den kemiska bestämningen av den aktiva formen, det vill säga den form sonr direkt kan fungera som vitamin A i kroppen dröjde till sent 1940-tal. Den kallas för retinol och står för nästan all aktivitet som kommer från vitaminet. Ett undantag är retinal som behövs i ögat för att omvandla ljus till synintryck. Den aktiva formen av vitamin A, retinol, utövar sin effekt på liknande sätt som hormoner.

Hormoner påverkar ju sina målvävnader genom at binda till för hormonet unika mottagare (receptorer). Receptorena akriverar sedan olika funk tioner i målcellen som exempelvis celldelning eller produktion av något särskilt protein. I fallet med retinol påminner faktiskt verkningsmekanismen av både vitaminet och dess receptor om hur våra könshormoner, exempelvis testosteron och östrogen, fungerar. Vitaminet har som redan nämnts en viktig funktion för synen, och blir intaget för lågt mätker man det genom försämrad syn, särskilt mörkersynen.

Dessutom behövs vitamin A för att tillväxten hos foster och barn ska ske på rätt sätt. Naturliga källor för aktivt vitamin A, retinol, ät uteslutande animalier. En av de rikaste källorn; är lever och leverprodukter eftersom djur, lik som människor, lagrar retinol i levern. Överkonsumtion av just leverprodukter har faktiskt sammankopplats med de symptom som hör samman med överkonsumtion av vitamin A Andra bra källor för retinol är ägg, mjölkprodukter, kött och fisk.